Magdas Indien-special: Pushkar.

Angelica,  M925-kund och trogen kommenterare här på bloggen, åker på studieresa/socialt arbete till Indien på söndag! På hennes blogg kommer vi att kunna följa med i äventyren. Av den anledningen tänkte jag berätta lite om min egen resa till Indien för tre år sedan nu. 
Som en aptitretare. Ha en riktigt bra resa, Angelica!

image799Först ut i min "Indien-special" blir Pushkar, en liten, pittoresk, kritvit och helig stad vid en tillika helig sjö i Rajasthan i norra Indien. En vallfärdsort för många hinduer. I sjön offras både det ena och det andra, levande som dött och många hinduers sista önskan är att få sin aska spridd över sjön. Så fyll inte vattenflaskan här... Doppa inte ens tån!

I november varje år hålls en spektakulär kamel- och dromedarmarknad i Pushkar, men lyckas man inte pricka in den, föreslår jag en Kamel-safari i Pushkaröknen, med eller utan övernattning.

Fotot ovan togs från hostal-terassen. Ett underbart ställe tyckte jag och min resepartner... tills dess att klockorna och böneramsorna satte igång vid halv fyra på morgonen och aldrig tycktes ta slut...

Att besöka en helig stad gör man är verkligen på gott och ont. Man får en rejäl dos koncentrerad indisk religionskultur där allt ställs på sin spets. Att någon drar en kärra med en död man på, genom bykärnan, får ingen att lyfta på ögonbrynet. Helt normalt. Om en utlänning däremot råkar gå på samma gata med aningen för kort kjol, blir det värsta uppståndelsen... Och att hålla sin käreste i handen är bara att glömma. Det får man göra hemma!

image800 image801
En riktigt häftigt sätt att uppleva Pushkar-öknen på, är från kamel-ryggen. Kamelsafaris är en ganska stor turistnäring här, så det finns många anordnare att välja mellan.
Det är en stor upplevelse att sitta kring lägerelden medan den becksvarta natten tränger sig på och stjärnorna och månen lyser så starkt och så klart. Inte ens de små, envisa "taggbollarna" (även kallade "Saddam Husseins") från någon ökenbuske, spelar någon roll. 
Tidigt i ottan vaknade jag av ett märkligt ljud som jag inte kände igen. Systematiskt och rytmiskt fortsatte och fortsatte det, och till sist smög jag ut näsan ur tältet för att se vad det var:  jo se våra två kameler låg och idisslade kvällens måltid!

Kommentarer:

1 Angelica:

Åh,tack så mycket! Vad glad jag blir! men jag åker på söndag. Jo, och jag ska försöka vara en flitig uppdaterare.

2 Magdalena:

Oki... ändrar!

3 Angelica:

Härligt att se! Sitter med en delad känsla i magen. Ryggsäcken ska packas ihop. Sova sista natten i Sverige på länge. Det känns märkligt men ändå skönt!

4 Magdalena igen:

Åh, det är väl precis så det ska kännas?! Ha en riktigt bra resa, Angelica, det ska bli spännande att följa med på din blogg!
kram Magdalena

Kommentera här: